Man kan inte kräva allt för mycket
Idag har jag spelat musik hela förmiddagen, ända fram till klockan tolv. Underbart! Så himla mysigt bara och väldigt avkopplande fast väldigt krävande. Svårt att hänga med på det där.
Herman luktade gott i håret och var mjuk i nacken.
Karin och jag hittade gamla leksaker och fina kläder från utkldningslådan. Jag har ett par lila och vit-randiga byxor på mig. Sen kom My hit och nu sitter vi med varsin dator i sängen och försöker plugga samhällskunskap. Det går inte så bra, vi behöver peppning eller så är man bara inte skapt för att plugga ekomoni. Men har man prov om en vecka finns det inte så mycket annat att göra än att bita ihop.
Livet är ju trots allt lätt. Livet leker i iländerna.
Sometimes I guess you're bound to lose
Bajs.
Jag fryser och har ingen här som kan värma. Och jag är lite nervös för imorgon. Både projektet och folkmusiken. Jisses! Som det så vackert heter.
Jag bygger hus på Sims och skapar liv som inte på något vis liknar mitt eget. Jag undrar ibland om jag längtar bort. Fast jag vet inte.
Green Light
Kozmic Blues
Och äckelväder, men fin dag med Herman och päron.
Och nu är jag ensam och har enormt tråkigt och vill helst spela sims och lyssna på Janis hela dagen.
Jag borde städa. Plugga. Ringa caféer och restauranger i Simrishamn. ORKAR INTE!
Jag är less på mina kläder och mitt hår och mitt rum och jag är less på vädret och att jag klagar och att det inte händer någonting roligt och att Herman är så flitig och pluggar och jag är så lat och bara sitter och lyssnar på musik.
Måste spela. Orkar inte spela. Har så stora sår och blåsor på fingrarna. Det var länge sedan jag hade det. Länge sedan jag spelade så mycket att huden inte klarade av det. Och jag som ändå är härdad. Det är underbart.
Man måste offra det. Man måste känna smärta för konsten. För det är ju så underbart!
utsmycka mig
Som i en gammal sång
Kroppen är trött och huvudet längtar efter helg. Eva längtar efter allting som är efter klockan elva imorgon. Eva längtar efter håltimme med fika och ensemble och bakning med Herman och sen massa fina vänner på besök, på myskväll med fika och te och kaffe och film och prat och skratt. Jag längtar efter sova och jag längtar efter Marie och jag längtar efter att ta det lugnt.
Jag längtar efter allt som är efter klockan elva imorgon.
Och jag förstår om du vill göra slut med mig. Jag vill göra slut med mig.
Hon blev en hjälte, en legend för alla kvinnor med lata män
Hjälp, jag är rädd för allt som blir för smörigt och klyschigt och sliskisluskigt och bara sådär puttinuttgulligull. Usch. Alla hjärtans dag är överskattat.
Varför måste alla bli så falska och typ överälska varandra på en bestämd dag. Varför kan man inte bara vara fin och snäll och mysig alla dagar istället och bara ge pappershjärtan och pussa folk lite när man känner för det.
Blä. Jag är rädd för allt som känns påklistrat.
Stjärnorna lyser väl lika klart i din del av stan
Hallå, finns det nånting kvar?
Stjärnfall, stjärnfallet det är jag och du är himlen jag föll från idag
Stjärnfall, stjärnfallet det är jag och du är himlen för mig varje dag.
I helgen var det helg. Åh helgen.
I fredags bestämde jag att det skulle bli den bästa dagen i mitt liv. Det blev det inte, men den var otroligt bra, helt underbar! Solen sken och mellan kl elva och ett hade vi hål, fikastund med Herman som redan slutat för dagen. Fikatime på fredagar är dte bästa som finns, så mysigt! Så mycket folk så fint med sol så underbart med Hermans doft och Hermans skratt och bara Herman där.
Ensemble kl ett. Bluegrass, kontrabas och blåsor på fingrarna, bränna upp huden. Jag älskar att spela. Gitarrlektion hade jag ej så jag kilade ner på stan med Siri och tog en buss till Kasamark. Herman hoppade på på Röbäck. (för han hade hunnit ta sig dit och varit hos sin famor (bara så du inte ska bli förvirrad)). Hermans mamma fyllde år och vi åt sushi!!! ♥♥♥♥ Fredagkväll med tårta och presenter och frågetävlingar och trötta kroppar inflätade i varandra.
Lördag var det sol, så mycket sol att jag fick ont i huvudet. Åh, så underbart. Vi åkte spark och pratade om sommaren och skrek och grät av lycka och skrattade så vi fick ont i magen. Jag grävde snösoffa och Herman kokade te och så satt vi och fikade i solen och vi bestämde att nu är det vår. (fast det egentligen var vinterns mest vintriga dag) Vi åkte in till stan och gick på utställning med My! Den var fin, fast jag hade redan sett den, men lika fin som då var den.
Vi somnade på eftermiddagen och sov till klockan åtta sedan cyklade vi iväg i snön och köpte godis.
Och jag älskar att se din rygg där jag sitter på pakethållaren och kramar din midja.
Vi försökte titta på Life of Brian men VHS är dumt så det fick bli Kalle och Chokladfabriken istället. På DVD.
Söndag bestod av fika på NK. Skratt skratt och gott fika! Och underbara du. På kvällen badkarsbad och tända ljus och olja och fina fina du.
Imorgon ska man äta semlor! Mums!!
Jag har så jävla roligt med dig, du kan inte ana.
Doesn't matter if I even go
Skidor är en hemsk upptäckt. Fast ganska roligt med fina vänner. Och roligt med bas och modevisningar och flummiga klassmöten. Ja, fin dag hej hej.
Och projektet var roligt fast än jag är så sämst att jag vill gråta. Jag klarar verkligen aldrig det här och jag tycker så synd om dom som bara måste stå där och säga "du klarar det, du är duktig" när dom egentligen helst bara skulle vilja strypa mig.
Fika med My. Himla gott bröd med himla god avokado och himla god yoghurt och himla goda kakor och himla gott te och himla rolig film och himla himla himla fina My, my love.
Restaurang med mamma. MAT!
Och nu gitarr, matte, loggbok och Herman.
Bästa idag.
Små svultna barn satt och fantiserade och drömde om att få äta all mat och allt godis som fanns i hela cafeterian. Då blev dom ännu hungrigare.
Om du lämnade mig nu
Let's just fall in love
Alla dagar måste väl ha sina ups and downs. Jag antar att det är så.
Den här dagen har i alla fall varit för bra för att vara sann. Det var nog ganska mycket jag som gjorde den till det, och mina underbara vänner. Och vädret såklart. Solen är min räddning. Jag vill ha sommar. Och om jag inte kan få det så vill jag i alla fall ha vår.
Jag började skriva någonting på engelskan idag. Jag visste inte rikitgt vad jag ville eller vad jag höll på med. Men jag förstod nog ganska fort att det handlade om dig. Essay on sadness. För du fattas mig. Som Mattis säger, han fattas mig.
Och jag har skrattat så otroligt mycket idag. Mycket mycket mer än på himla länge. Och allt var på samma dag, hela dagen. Och jag är glad att jag kände att luften var viktigare än musiken för en gångs skull. För jag är ju trots allt mer beroende av solljus och luft än av musik. Även om det är det enda jag riktigt mycket brinner för.
Det var också så himla fint att träffa Arvid. Han får mig att skratta och känna mig bra. Och Herman och My är mina hjältar. Dom skyddar mig från allt som är farligt. Dom hjälper mig att trycka undan allt det som står mig ivägen.
Idag kom jag på att det mysigaste som finns är att sitta i soffan och dricka te med Herman och bara prata och skratta och se solen gå ner utanför fönstret. Så himla töntigt romantiskt. Så himla fint. Let's go crazy for each other and let's just fall in love.
Och lyssna på musik och titta varandra djupt i ögonen och komma på att jag är så jävla lycklig. Och prata med sin farmor i telefon och titta på serier och skratta skratt skratta.
Och jag har världens finaste pojkvän som är bäst på hela världen. Och så får man inte säga för jag stör mig på alla som är så dör puttinuttiga och "min pojkvän och min pojkvän och min pojkvän". Jag kan inte hjälpa det. Jag jobbar på min självständighet. Det är bara skönt att kunna luta huvudet mot någons axel ibland.
Can I hold you one last time? 
Dom försöker dölja något, det är jag säker på
Vi drack te och åt kakor och pratade strunt. Väldigt mysigt.
Du gjorde min kväll.
Who says I can't get stoned
Dagen började så bra som bara en dag kan börja. Och jag åt massor av frukost (för ovanlighetens skull, jag får liksom bättre aptit hos dig), som jag klarade mig på fram till lunch och det var ju toppen! För hela förmiddagen gick åt till att öva stämmor. Höga, svåra, ensamma stämmor. Fint men ack så svårt.
Tänk dig ungefär så här
Johannes sjunger en stämma som han knappt kommer upp till, jag sjunger efter. Klarar det men det är ljust redan.
Johannes: Bra, ta samma ton fast en oktav upp.
Tack, mycket tack. Så ja, det blev en överstämma. Tack tack..
Lunchen var slut. Och vi var hungriga. Sedan hände det något som fick mig att mer eller mindre tappa matlusten.
Matten var tråkigt. Jag gjorde en uppgift och så lyssnade jag på sommar'08-minnen-musik och fick sms. Så blev jag lite gladare. Så himla fjantigt.
Idag var det i alla fall sol och när jag slutar nu för tiden är det fortfarande ljust ute och det ger mig väldigt mycket ork. Himla bra!
Och jag måste bara få, bara för att du är den bästa vännen som finns, för att du är viktig för mig.
Tusen gånger starkare
Helgen.
Middag med familj och massa god mat och en massa mys och resplaner och massa tuffa musiker.
Mys med Herman och massa storbak, bullar och muffins. Fika sent på kvällen.
Jag tycker att du är fin.
Tidig tidig morgon. Somna om, sova länge. Promenad till Bildmuseet och hem igen. Mycket fin utställning. Mycket sevärd och kan även ge en liten tankeställare till er som känner er lite trångsynta.
Fika och lite Herman på kvällen. Och Damernas Detektivbyrån. Mums!
Nu
hål i en timme och lite längtan efter ikväll.
Kontrabas och sedan 105:an till Kasamark. Mörker.
Nu
plugg
Tusen gånger starkare
Jag läser en bok som gör mig upprörd och arg, som fick Herman att hata alla män (inklusive sig själv).
Jag hatar alla dumma och idiotiska människor. 
Hide and Seek
Har du någon gång skrivit någonting med så mycket hat i hjärtat så att blyertsen känns giftig på pappret?
- H. 
What A Lovely Way
Så har ännu en tisdag gått. Imorgon är det onsdag för det är det som händer efter en tisdag. Jag var seg idag men vi hade för fasligt roligt jag och Tove. Och jag har lite ångest över individuella valen, det känns som att välja gymnasie igen. Usch och blä och tråk. Så försvann den där bra kursen som jag ville läsa och så är jag så himla oegen och vill läsa det som hela resten av skolan också vill, nämligen psykologi. Åh, varför är man så tråkig.
Igår fick jag en väldigt fin kväll till slut. Promenix med Mysanpysan och te i fina koppar i hennes mjuka säng och skratt och hitta jättesmå klasskompisar i gamla skolkataloger. My är min räddare och ängel.
20.20 redan. Vart tog kvällen vägen? Imorgon ska jag ta hand om nior som vill söka musik, det kan ju bli spännande.
Ja, och så vidare.
19.55
Jag behöver samtal för att distrahera hjärnan. Det är så lätt att bara prata. Eller att bara umgås. Den här kvällen är en helveteskväll. Vill inte göra någonting. Vill inte ens träffa dig, eller dig, eller dig.
Jag vill bara ha sommar, en annan dag, ett annat klockslag, en annan magkänsla.
Förlåt för det jag har gjort fel. Förlåt om jag gjorde dig förbannad. Förlåt att jag pratar om fel saker. Förlåt om jag är ivägen.
Jag tycker bara så himla mycket om. Och du är min enda. Jag har ingen annan. Så säg mig varför jag inte räcker till ikväll?
Promenad och te med älsklingsvännen i alla fall.
Jag är kär i en ängel
- Men min ärade dam. Du kan väl inte kalla mig, en simpel lantpojke som jag är, för ädel herre. Det är ju sannerligen befängt.
- Men du min tappre riddare i skinande rustning, du hafver mitt hjärta.
- Min rustning äro icke skinande, dess yta äro täckt av flagnande rost. Hur skola ni kunna älska en sådan som jag. Mitt hjärta trånar efter ditt men jag duger ej åt er skönhet. Ni vars gnistrande ögon äro vackrare än himlavalvet själfvt.
- Yo! Nu börjar det. Ringer dig sen. Puss.
Loppis med My och omväg i snöbajset.
Jag hittade tre stycken örhängen, ett par solglasögon, en hårklämma och ett litet ansikte i gips.
Impro var också trevligt.
Mys med My i soffan i ett par timmar.
Och bara fin helg. Jag är trött och vill inte ha vecka.
Ögonen faller ihop på mig när jag sover
Jag är nog ganska otrevlig och ofta himla dum mot dig. Jag kan se det i andras ögon. Jag ser hur ni tittar besviket på mig, hur ni förväntar er mer från mig. Jag ser det, tro mig och jag tänker på det, tro mig. Men jag glömmer bort mig hela tiden och jag tänker att jag kan göra hur som helst för du säger ju aldrig emot. Du gör ingenting. Du visar inte ens att du bryr dig, att du blir ledsen eller arg. Du bara står där, ibland säger du förlåt. Och jag står där och väntar på att du ska slå mig, eller skrika åt mig eller spotta på mig. Eller bara gå därifrån. Men du stannar alltid, och du går alltid efter om jag går.
Förlåt.
Jag är nog ganska otrevlig och ofta himla dum mot dig. För att jag vet att jag kan. För att jag vet att du kommer att stanna. Och det är då det är farligt, när man tar någon för givet.
Förlåt.
Beatmaker
Ute är det kallt. Minus 20 grader och jag fryser. Bussen var sen. Och jag är trött. Inne på bussen luktade det smustigt hår och gammal mat. Backen från busshållplatsen och hem kändes längre än någonsin och låset hade frusit. Jag blev kall medans jag stod och lirkade. Och så lär jag mig aldrig att det inte är så skönt att duscha varmt när man fryser. Det gör bara ont och det skulle lika gärna kunna vara kallvatten för benen och tårnan och fingrarna och kinderna har börjat domna bort.
Jag vill sova och jag vill ha Herman. Men ingen Herman finns här och ingen sömn blir det än på några timmar.
Ibland hatar jag att man måste göra rätt för sig. Vad nu det betyder.
I wish I knew how I feels to be free
Jag vet inte vart jag ska börja. Så jag struntar i det.
Så himla underbart att få besök av den man uppskattar allra mest, mitt i natten. Jag trodde det var en dröm fast jag visste att han skulle komma. Jag kände bara den vinterkalla kinden mot min. Och jag hörde ljudet av någonting vackert, långt borta.
Har du varit ledsen ikväll?
Nej, jag har bara funderat. Varför är du inte här?
Jag tittade på Pippi med My och åt godis. Det är alltid lika underbart mysigt att bara vara med dig. Man behöver liksom ingenting mer än det. Bara vara och känna varandras närvaro. Det är det bästa som finns. Att vara två.
Jag är inte rädd för ensamhet.
Det är vinter vinter vinter. Och jag vill ha vår vår vår. Eller sommar sommar sommar. Vi tittade på lookbook och provade sommarkläder, Herman och jag. Han är snygg den där människan.
Jag har sett AVATAR. Även fast jag tänkte bojkotta. En film mot kapitalismen. Världens dyraste film. Det är så jävla ironiskt. Men det var häftigt. Sjukt häftigt.
Och nu måste jag söka jobb. Det ligger och gnager, ett stort dåligt samvete.
