Kortare nu än då

Det mest märkliga med att klippa sig är att man inser det inte riktigt förrän man hoppar in i duschen och upptäcker att man knappt har något hår kvar att tvätta. Jag älskar den upptäckten. Lika mycket varje gång. Igår såg jag ut som en 60-talsbrud, när jag kom ut från salongen. Nu ser jag ut som en Eva och inte gillar stylat hår och som älskar känslan av nyklippt, mjukt, flygigt hår. Jag gillar det bäst så. Och så här ser jag ju inte ut. Det är kortare nu än då. Men jag har brist på foton.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0