vore du ett blad
Jag vet inte hur det hände. Det bara blev. Sommar. På några dagar blev jag brun om kinderna och på några dagar insåg jag att det är varmt och på några dagar fick jag för mig att det är sommarlov. Så nu är allt förstört, eller räddat. För nu kan jag inte koncentrera mig mer. För jag har haft världens finaste långhelg. Med Herman och mormor och morfar och familjen och alla vännerna. Varm vind och grillning, solande och barfotadagar, cykelturer, utemiddagar, lek och sång och födelsedagsfirande för både Herman, Pekka och Ellen. Och faktiskt, har man inte insett det än så märker man att det är sommar nu, för alla fyller år.


Kommentarer
Postat av: christoffer
åh tack eva!
vad du är fin!
Trackback