Petrur

Äntligen skulle vi åka till Kroatien som jag velat så länge. Efter Venedigs frestande kanaler var det hög tid för en riktig strand med sol och bad. Vi bestämde att Split verkade bra.

Äntligen framme efter världens kallaste tågresa. (Vi kan konstatera att sydeuropeer ofta är lite jobbigt stolta över sin aircondition) När vi tagit oss till ön Brac där vi lyckats ragga upp en lägenhet att hyra av en kvinna som heter Petra, skyndade vi oss ner till stranden som bara låg tio minuters promenad bort.

Vattnet var kristallklart och det kändes som vi funnit paradiset på jorden.

När vi mot kvällen lämnade stranden var jag så lycklig. Allting var så helt perfekt.

På  kvällen åt vi middag på en terass med utsikt över havet. Och de här två sötisarna förstås.

Nästa dag blev det stranden igen. Dock lite blåsigare än dagen innan. Vilket såklart slutade med att vi alla såg ut som kräftor. För att inte tala om Mys stackars ögonlock som såg misshandlade ut.

I den lilla hamnen där alla restauranger och serveringar låg, spenderade vi kvällarna. Vi åt billigt men fantastiskt gott, satt på bryggan och sjöng, drack kaffe, åt glass och bara strosade runt och tittade på barnen som lekte snäckbutik på stranden.

Sista dagen spenderade vi i Split på fastlandet. Vi hittade en marknad och fina gamla gator. På kvällen var det dags att dra vidare med nattåget mot Ungern. Vi fick två egna kupéer, lyxigt värre!