Petrur

Jag tycker det känns lite konstigt ibland. Alla dagar kan smaka så olika. Att morgonen aldrig skvallrar om hur dagen ska fortsätta att bli. Det är också konstigt att ligga på rygg i sin säng kl tre på natten, klarvaken och kämpa mot näsblod. Och att man kan vara så peppad på en dag och allting går så bra och plötsligt börjar man bara må så illa. Och så var det slut på skola för den dagen.
Jag älskar skolan kom jag på. Idag tror jag. Skolan är min prestationsångest och min fristad. Min arbetsplats och min lekplats. Och utan den skulle det inte vara så viktigt längre, någonting. Jag skulle förmodligen bara ligga här och må illa.