Petrur

Vissa dagar tänker jag inte ens på att rymma härifrån. Jag tänker inte ens på bort. Jag tänker inte att det finns något annat än det jag har nu för ibland är det jag har bara så in i helvete jävla vackert att jag bara vill skrika. Det var sol idag och det får mig att vilja stanna. Och efter skolan gick jag till stan med My som kändes otroligt lång bredvid mig på sin longboard. Och i stan gick vi runt och tittade på fina saker, smycken och kläder och konstiga böcker på PopShop. My får mig att vilja stanna. Och vi träffade Siri och hon och jag hade likadana solglasögon och Siri, du och jag delar så mycket och du får mig att vilja stanna. Och jag och My åkte hem och det är så grönt överallt och vi går på världens bästa skola, det är bara därför vi klagar över betyg, bara för att det är det enda jobbiga med skolan just nu. Och vi går världens bästa program och det får mig att vilja stanna. Och vi gick hem till mig och fixade och trixade intervju till våran film om genus och vi åt middag på balkongen och skrattade och levde levde levde. Och nu sitter jag här och vill bara ha nästa dag och eftermiddag för då ska vi ha knytkalasfika för mig och Tove som har fyllt år. Och på Kulturnatta ska jag spela flera gånger och det får mig att vilja stanna.
Så när jag tänker efter så vill jag inte alltid rymma härifrån. Jag kanske faktiskt stannar ett tag, tills hösten drar in. Då åker vi till London, My. Och det får mig att vilja stanna.