Petrur

Fast än jag är sjukt trött och sjukt otaggad och sjukt less och egentligen redan har tagit lov så är allting väldigt väldigt fint och väldigt väldigt skönt. Jag är så otroligt lättad och det känns så otroligt bra nu. Så mycket bättre åtminstone. Och jag överlever det här. Sjukt mycket faktiskt. För ja, ibland lever man lite mer än vanligt. Och det är en känsla som jag trivs väldigt bra i.

Men så faller man. Fan att man faller för vissa. Vissa jävla idioter som bara förstör och aldrig lämnar en. Inte ens när dom lämnat en gråtande och förstörd och trasig. Fan.