Petrur

Nu ligger kokoskola, rocky road, kolakakor, syltkakor, tryfflar och lussekatter och väntar inför julen. Men man får smaka redan nu. Men på riktigt är nöjet inte att snaska julgodis utan att piffa. Att tänka ut och planera, blanda och röra och hälla upp och fixa till. Och lägga upp och bjuda på. Det är det bästa. Och jag ska fortsätta med ischoklad med kaffebönor, knäck med ingefära och chokladgräddkola.
Men dagen började med att jag vaknade kl åtta av att väckarklockan ringde. Men visst är det lättare att vakna när man vet att man får somna om, att när man druckit lite te med Herman och han kilat iväg till sina små basketflickor, så får man lägga sig i sin varma säng och somna om. Ändå gör man inte det. I en och en halv timme åt jag frukost. Fast det var mest te och tidning. Nu är det julfint på min våning och på bibliotekscaféet var det varmt och glöggteet smakade gott och pepparkakorna smakade blött av teet. Och ute var det kallt men jag älskade det. Idag. Och ingenstans på stan har dom det där bruna inslagningspappret.
Jag rörde ihop kola på tio minuter och den blev bra trots att jag läste fel i receptet.
Jag är kär i den här dagen. Och imorgon kommer My hem. På Lucia och allt.