Petrur

den 18:de augusti 2009 satt vi i midgårdsskolans caféteria och var blyga och nervösa och en aning rädda. Rädda för att säga fel, vara fel, skratta för mycket, skratta för lite. Vi kanske till och med var en aning rädda för varandra. Jag minns att jag var rädd, panikslagen över min totala lust att bli vän med er. Jag ville att ni skulle stå mig nära, att jag skulle kunna prata med er, att det skulle vara naturligt med er. Jag längtade så  men jag visste inte efter vad. Nu vet jag.
Vi hade brunch i Rådhusparken, jag, Tove, My och Evelina. Och jag bakade matmuffins och kikade på Nancy Wilsons musik för jag vet att Sara har bra musiksmak.