Petrur

Dansa älvor för mig.



Jag har ont ont ont. Men jag är kär och kan inte hålla mig borta från den där människan, hur sjuk han än är.
Jag skulle vilja vara ledig längre. Jag fick panik. Förlåt mig själv.
Nu sitter jag på mitt rum med tända ljus och lyssnar på jazz och läser inredningstidnigar.
Det känns så tomt här utan dig. Jag är inte riktigt hel så här. Kommer snart att bli beroende (det är jag redan), kommer snart inte att klara mig själv. Kommer snart behöva dig mer än jag vågar andas.
Det här är något sällsynt, något alldeles speciellt. Något väldigt stort. Större än livet själv.

Röda naglar.